Hitler, judarna och f-ordet

Talbocken har läst en överlevares reflektioner över Förintelsen och Arvet efter att ha Överlevt Den. Jovan Rajs är rättsmedicinaren som på gamla dagar låter minnena flöda och turnerar runt på svenska skolor och talar om förintelsen. Det är hedervärt. Hur många miljoner gånger Talbocken än blir Påmind om tyskarnas ofattbara logistiska Genocidbedrift så står det i Historien ut som den ultimata Ondskan. Men förintelse pågår också på andra ställen, om än i mindre skala och inte lika germanskt effektivt. Det kallas idag för etnisk rensning. Det är med splittrade känslor Talbocken läser dessa splittrade reflektioner från nu och då. Men att stava förintelsen med stort F för att man exklusivt ska tänka på judarnas förintelse tycker Talbocken alltid har varit ett misstag. Tre talbockar.

Har du träffat Hitler?

- Berättelser om judehat och rasism

av Jovan Rajs

Norstedts, 2009

Det är som sagt en splittrad samling essäer Rajs bjuder på. Hur han på ett skrivarseminarium ska spåna fram en historia kring en gul tygbit och det omöjligt kan bli något annat än barndomens judestjärna, eller om hur han som rättsmedicinare arbetar vid tiden för Lasermannen och känner hur 30-talet kommer tillbaka. Det mest intressanta avsnittet är hur författaren i ett oerhört nit utgår från sina gamla anteckningar från Bergen-Belsen och en lista över alla interner och ger liv åt dem alla med namn och tillhörande nummer. Likt ett monument får de livet tillbaka då han förklarar vilka de var, hur de såg ut och var de senare tog vägen.

Bergen-Belsen var inte ett dödsläger som Auschwitz. Här gick det att överleva några månader och där bodde föräldralöse Rajs med sina släktingar i ett familjeläger. En bild som gav Talbocken nya insikter är hur författaren delade säng med en äldre pojke i månader utan att de över huvud taget pratade med varandra. De vidrörde inte ens varandra. Varje människa är ett interneringsläger, liksom.

Rajs skriver inte bra. Men ärligt. Det uppstår aldrig snyftpauser då det inte går att fortsätta läsa. Han berättar om sitt liv som barn och som gammal när han nu "öppnat Pandoras ask" och låter minnena komma till liv. För hans barnbarns och deras vänners skull.

Som Talbock uppvuxen i svenska rekordår kan jag aldrig förstå vad Rajs upplevt. Vill inte vara raljerande. Men igen - Förntelsen stavas med litet f. Hur rekordartat överjävla nazijävulskt hela förintelse-organisationen än var. Ska Pol Pots massmord heta Utrotningen, Stalins folkmord Utrensningen, engelsmännens illgärningar Kolonialismen, Maos galna politik Massdöden etc. Talbocken är svensk protestant, konverterad muslim med buddhistiska böjelser som gärna också kunde vara jude om livet skulle slumpa sig så. Det skulle faktiskt vara skönt att tillhöra stammen och kunna dra judeskämt utan att skämmas.

I en berättelse åker Rajs tillbaka till Bergen-Belsen och blir intervjuad av en tysk forskare som heter Karin. Förnumstigt påpekar han att det namnet kommer av Görings svenska fru Karin. (För att tydliggöra att det nazistiska arvet lever kvar) I en annan beskriver han Lasermannens etiopiske offer David som “kung Salomos och drottningen av Sabas ättling”. (En liten hint om att det finns en liten grupp etiopiska judar, David var inte en av dem). Allt detta låter påskina att det finns en Utvaldhet vilket gör att alla fina ord om kärlek, medmänsklighet och att sätta stopp för rasism problematiseras.

För 6 miljoner förintade judars skull: Skriv F-ordet med litet f. En förintelse är en förintelse är en förintelse. Och det är inte för inte som man kan bli sned på Förintelsen. Och Talbocken är trött på beskrivningen av Hitler och Nazismen som den totala svarta ondskan och saknar resonemangen kring hur det kunde uppstå. "Har du träffat Hitler?" bok är simpelt svart-vit.

Rajs själv är en ödmjuk person och framhåller hela tiden homosexuellas och romers och ryska krigsfångars förenade öden. Han har för sin egen och sin familjs skull "inte ältat" sina upplevelser tills nu efter pensioneringen. Det har han förmodligen gjort rätt i. Det måste vara en fruktansvärd börda att leva med.

En bok som inte är så välskriven, men som drivs av ett patos och innehåller små guldkorn för de som är intresserade av att lära sig mer om förintelsen.