Dataspel på papper

Det sjunde tornet är en serie action-fantasy-ungdomsböcker som skapats av Lucasfilm i USA. Det är som att läsa ett synopsis till ett dataspel. Talbocken fattar ingenting. Vart tog Dante och Tvärsan vägen, B Wahlström? Den får ändå två Talbockar för att den trots att den är skriven av en dator som heter "Garth Nix" ändå har ett sjysst budskap: En förhärskande klass "Utvalda" som lever ett liv med trälar och skuggor som tjänar dem och som vägrar tro att det finns ett liv utanför slottet, upptäcker att det faktiskt finns andra människor och kulturer. Där finns faktiskt "Ismännen" och den modiga flickan Milla, som är aspirerande “Sköldmö” och betydligt tuffare än den utvalde pojken Tal.

Det sjunde tornet, Återkomsten till slottet av Garth Nix

B Wahlströms ungdomsböcker, 2002

översättning Björn Jakobsson

Talbocken kunde lika gärna läsa in en betraktelse över lacaniansk psykoanalys, lika lite förstår han vad som verkligen händer i denna "roman". Miljöer och actionscener radas upp utan att det är möjligt att se dem framför sig. Det är intressant. Har en medelålders Talbock ett handikapp i att inte spela dataspel för att kunna förstå en vanlig ungdomsromanisk text? Det blir inte lättare av att den roman Talbocken läst bara var en del i mitten av en längre “serie”.

Men beskrivningarna beskriver inte hur det ser ut! De målar upp en bakgrund till ett dataspel där karaktärer utstöter korta oneliners till varandra, medan de ska vidare mot nya "nivåer" och leta "solstenar". Det blir Pac Man hos Talbocken. Det är som att skriva en roman om Donkey Kong i Mordor. Talbocken fattar nada.

I nästan all fantasy (och det mesta är vidrigt skräp) skapas i alla fall en värld där det råder en viss konsekvens, vi vet vad som är möjligt och hur det fungerar. Här är det hoppigt och krångligt och ja, skittråkigt. Varför en ungdom ska läsa det här förstår jag inte. Det är en Lucasfilm i oskärpa för en målgrupp som kanske mamma och pappa vill tvinga att läsa böcker. Såna där papper som ligger ihophäftade med en massa tryckta jobbiga ord på.

Men va fan, Fem-böckerna var ännu sämre. Och här slipper vi iallafall läsa om vad hjältarna äter till mellanmål. Men spela spelet istället, eller se filmen, eller ät hamburgaren eller vad det nu var som var meningen.