Akkurat apokalyps nu

En ungdomsroman om de mörkaste, mörkaste hjärtan som finns på jorden. Barnsoldaternas i Västafrika. Tillsammans med Joseph Conrads ”I mörkrets hjärta” och sin liberianske vän Sam, åker en ung norsk värsting till Elfenbenskusten för att leta efter Sams mamma. Talbocken tycker om föresatsen att skriva ungdomsromaner som behandlar konflikter i för oss främmande trakter, men tycker karaktärerna och berättandet är för bombastiskt. Vore det en film hade soundtracket tagit över hela berättelsen. Tre talbockar.

Arne Svingen ”Svart Elfenben"

Översättning Peter Törnqvist

Damm Förlag, 2005

Det är ingen lek när berättargutten och hans vän Sam landar i Abidjan och blir rånade av militärmilis i taxin från flygplatsen. Berättaren (som aldrig nämns vid namn) har bott hos olika fosterföräldrar och har ett gnagande dåligt samvete över vad han måst göra för att få pengar till afrikaresan. Men han gjorde det för sin bäste kompis. Den alltid positive Sam. De två hjältarnas resa fortsätter allt längre in i djungeln där allt blir mer och mer eländigt och där Cln Kurtz till slut tar form i vild hyenaflock av påtända barnsoldater i öppna jeepar.

Talbocken uppskattar greppet att ta en norsk kille till det vildaste och sjukaste av afrikansk konflikt. Intressant blir det när han inte känner sig förstådd över de samvetskval han lider av för vad han gjort mot sin fosterfar. Ty för Sam och kommendanten, vilka trots att de inte fyllt tjugo än varit med om både Treblinka, Hiroshima och Abu Ghraib, är det ett intet mot det som ryms i deras mörka själar. 

Svart elfenben är skriven på ett överspänt ”vuxet” språk som inte alls stämmer överens med vilka killarna är. (Den norske gutten skriver i jagform). Det känns som att Svingen borde ha skrivit en ”vuxenbok” istället.

Även om inte boken tar tag så är man ändå där. I Västafrika där ”ett människoliv är mindre värt än en flaska coca-cola.” Det är fullständigt vidrigt. Kontrasten Norge-Elfenbenskusten gör det hela perverst på nåt vis. Detta kan säkert funka för gymnasieelever med hjärtat till vänster som är engagerade i det globala. Men det är för melodramatiskt.

Svart elfenben är vapen ond bråd död och norska kärleksbekymmer i överlastad mix. Tre talbockar.